Känns lite vingligt när man inte har en grund att stå på.
Jag känner mig ovanligt lugn för första gången, då jag tänker på min utbildning.
Innan har jag fått lite små panik, vart ska jag få tag  pengarna typ.
Men nu tänker jag mest att den får komma så fort jag har råd, kan bli i höst, kan bli till nästa vår eller till och med hösten efter den våren. Jag vet bara att jag först nu när jag fyllt år ska söka som en tok efter jobb, i Stockholm tror jag är lättast att få (jämfört med här alltså) eftersom det finns ett större "sortiment" där.

Jag kommer att jobba hårt då och sen se om jag har råd med en utbildning.
Jag hoppas verkligen att jag klarar det här och får ett jobb nu till våren! Skulle vara hur bra som helst.
Skulle även vilja åka till Thailand nästa vinter, men vi får se hur det går för mig, jag får ta dagen som den kommer :) Tills dess ska jag njuta av livet, ångrar inte en enda sekund av att jag hoppade av gymnasiet, det bästa jag gjort! (kanske inte det bästa för min framtid men som ni hör så har jag ju ett annat sätt uttänkt, så det är ju inte som att jag kommer att bli en loser utan jobb när jag är 40 för att jag hoppade av, haha, skulle ialllafall ha fått lösa med pengar till den utbildning jag vill ha om jag hade gått klart hela samhällsprog.)

Wish me luck ;)!